Inte om sex – om makt

Jag vet, jag pratar mycket våldtäkt nu, men jag är så insnurrad i nya boken och konsekvenserna som kan följa ett sådant övergrepp att det är så jädra viktigt.
Dessutom tycker jag inte att något parti lyfter våldtäktsfrågan riktigt ordentligt i valet (om jag har fel får ni gärna rätta mig).

Men det finns några journalister som enträget skriver om frågan. All cred till Britta Svensson. Ny krönika av henne nedan.
Här är krönikan i sin helhet.

När Maria-Pia Boëthius arbetade på Expressen på 70-talet lyckades hon, som få andra.
Efter att på en reportageresa i USA träffat Susan Brownmiller, författare till boken ”Våldtäkt”, satte Boëthius fokus på den svenska situationen.
Det blev en banbrytande artikelserie i Expressen 1975 som vände upp och ner på hela våldtäktsbegreppet. I dåtidens sexualliberala anda var det ett brott på väg att bagatelliseras i en skandalös sexualbrottsutredning.

Boëthius har skrivit om hur hon ringde runt till de sju ledamöterna i utredningen:
”Jag minns när jag lagt på luren efter att ha talat med den sista. Jag satt i mitt bås på Expressen och klockan var mycket – de flesta kollegerna hade gått hem. Jag kände mig overklig till mods, drömlik. För vad alla hade talat om var männens rättigheter och olyckliga situation. Hur skulle man undvika detta att män falskeligen angavs för våldtäkt? Hur skulle man täppa till luckorna i lagen så att ingen man blev oskyldigt dömd? Man skulle försöka sänka straffen för våldtäkt till böter.”
Hon upptäckte att det fanns ett lagförslag som löd: ”Är brottet med hänsyn till den tvingades handlande före övergreppet eller eljest att anses som mindre grovt dömes till böter eller fängelse i högst ett år.”

Efter Boëthius artiklar i Expressen blev förslaget inte av. Hon ensam vände hela utvecklingen och Sverige har numera en utmärkt lagstiftning när det gäller våldtäkter.
Det är inte där problemet ligger.
Det är att folk fortfarande inte fattar det som Maria-Pia Boëthius skrev för 35 år sen.
Våldtäkt handlar inte om sex, utan om makt. En våldtäktsman kan finnas i alla sorters grupper. Även den som är ”snygg” och ”inte behöver våldta för att få tjejer” kan vara våldtäktsman. En våldtäkt är inte offrets fel.
I veckan har en känd man anklagats för sexbrott, och reaktionerna visar att inte mycket hänt sen 1975.

Utan att veta någonting alls om det som hänt urskuldar man med automatik den påstådda gärningsmannen och förklarar bort det han sägs ha gjort. Visst är han så betydelsefull att någon vill komma åt honom?
När det nu aktuella fallet inte visar sig handla om den CIA-konspiration som först ansågs självklar, vänder drevet och börjar jaga de anmälande kvinnorna med de gamla unkna 70-talsargumenten.

Att det väl inte hänt något som de inte fick tåla. Och har det, så får de skylla sig själva.
Så kom beskedet att misstankarna om våldtäkt och sexuellt ofredande läggs ner. Men det beror inte på något som de som redan friat mannen kände till.
De hade redan domen klar. Inte en människa har åsikter på det här sättet om brott som snatteri eller misshandel. Men när det gäller våldtäkt anser skrämmande många sig veta precis hur domstolen ska döma innan förundersökningen ens är inledd.
Att det rättsliga systemet ändrar inställning till ett anmält brott ju mer det utreds är ju naturligt. Ett bevis på att systemet fungerar.
Ett annat bevis för det är att kvinnorna har fått ett målsägandebiträde som begär att beslutet om de nedlagda misstankarna överprövas.
Så ser rättssamhället ut, ha respekt för det.

Annonser

Om intetillsalu

Inte till salu - en blogg för unga som skadar sig med sex.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Inte om sex – om makt

  1. Brain Seltzer skriver:

    En liten fundering, men först all heder för ett bra inlägg och en bra krönika. Du nämner våldtäktsfrågan i valrörelsen. Är det, även om det är en väldigt viktig fråga, något för valrörelsen? Mer generellt kan jag tänka mig att den frågan är en del av ett partis program för brott och straff. Jag personligen kan uppleva att de mindre frågorna tar upp onödig plats i valrörelsen. Till exempel har Mona Sahlin raljerat mer om HBT och pridefestivaler än om småföretagare och varför de ska rösta på (s). Hoppas inte att min fundering misstolkas, vad jag försöker få sagt är att mindre sakfrågor verkar få större utrymme i en valrörelse än ideologier och målsättningar. Sakfrågorna blir till slut så många så politikerna själva blandar ihop allt och en utfrågning i tv blir ett enda myller av undanflykter och kraftansträngningar för att få det att gå ihop. Solidaritet och jämlikhet verkar vara nerflyttat till frågor om avgifter, taxeringsvärden, fastighetsavgifter och huruvida alliansen sänkt a-kasseavgiften eller bara smyghöjt den. Minns moderaternas valkampanj nästan 20 år sedan då Gun Hellsvik orerade om att förlänga strafftiderna, man skulle sitta 2/3 och inte halva tiden som jag inbillar mig att de upplevde som socialistisk rättvisa. Folk uppskattade detta för Carl Bildt blev ju trots allt statsminister.

  2. Ocki Docki skriver:

    Våldtäkt inte tal om sex utan om makt!Har inte alltid dessa två kombinationer varit till kvinnans förfång? Det ena utesluter ju inte det andra. Likaväl bir det våldtäkt…..Och lyfter inte något etablerat parti våldtäktsfrågan så är inte den det enda som uteblir.Invandringen viskas det inte om ens….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s